Saknad..
Asså fytusan vilken saknadkänsla jag har just nu. Den är så stor så det är sinnesjukt.
Jag saknar alla från konfirmationen så det nästan gör ont. Är det normalt? Kan man sakna människor som man egentligen inte känner, eller åtminstone inte känt så länge såhär mycket? Jag vet inte om det är normalt, men jag gör det. För JAG tycker att det känns som att jag fick en jäclit bra kontakt med de flesta. Jag saknar er! <3
Sen så saknar jag mina kusiner, jag får en klump i halsen när jag tänker på dom. Det var så himla länge sedan jag såg någon av dom och det är tragiskt.
Clara, hon är min yngsta kusin och hon är lika gammal som jag. När jag var liten var jag typ rädd för henne. Hon var riktigt kaxig när vi var små men nu är hon världens gulligaste!
Philip är 3 år äldre än mig och vi var TAJTA när vi var små och nu har vi nästan ingen kontakt och träffas aldrig om det inte är någon som fyller år eller om det är jul. Världens snällaste! Och jag verkligen SAKNAR honom.
Mickis och Andreas 20+ har jag aldrig haft en bra kontakt med. Det är synd, de är ju faktiskt mina kusiner.
Jag saknar och älskar alla jag har skrivit om i dethär inlägget! Jag hoppas verkligen att jag någon dag i framtiden får en mycket bättre realtion till mina kusiner. Och att jag snart får träffa mina konfirmationsvänner!
PEACE
Jag saknar alla från konfirmationen så det nästan gör ont. Är det normalt? Kan man sakna människor som man egentligen inte känner, eller åtminstone inte känt så länge såhär mycket? Jag vet inte om det är normalt, men jag gör det. För JAG tycker att det känns som att jag fick en jäclit bra kontakt med de flesta. Jag saknar er! <3
Sen så saknar jag mina kusiner, jag får en klump i halsen när jag tänker på dom. Det var så himla länge sedan jag såg någon av dom och det är tragiskt.
Clara, hon är min yngsta kusin och hon är lika gammal som jag. När jag var liten var jag typ rädd för henne. Hon var riktigt kaxig när vi var små men nu är hon världens gulligaste!
Philip är 3 år äldre än mig och vi var TAJTA när vi var små och nu har vi nästan ingen kontakt och träffas aldrig om det inte är någon som fyller år eller om det är jul. Världens snällaste! Och jag verkligen SAKNAR honom.
Mickis och Andreas 20+ har jag aldrig haft en bra kontakt med. Det är synd, de är ju faktiskt mina kusiner.
Jag saknar och älskar alla jag har skrivit om i dethär inlägget! Jag hoppas verkligen att jag någon dag i framtiden får en mycket bättre realtion till mina kusiner. Och att jag snart får träffa mina konfirmationsvänner!
PEACE
Här är iallfall alla konfirmationsledare <3
Philip <3
Clara <3
Mickis och Andreas <3
Kommentarer
Trackback
